Jordföreläsning lockade många

Ett 60-tal jordintresserade odlare tog del av allt det Tom Eriksson berättade om jord och gödning. Vi fick en forskares perspektiv på hur man odlar för ett få frodiga växter och vilka näringsämnen som alla växter behöver. Slutsatsen om påsjord är att det räcker med en sort, en billig variant av planteringsjord.

Alla påsjordar innehåller till största delen torv och det är inget fel i det. Vill du ha en såjord sållar du bort allt grus från planteringsjorden och tillsätter eventuellt lite finkornig sand. Till all påsjord behöver du tillsätta näring, lite varje dag. De dyrare jordarna är gödslade så de klarar de första veckorna utan gödselvattning.

Kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) är nödvändig mat för alla växter och precis som oss mår de bra av att få lite mat varje dag. PH-värdet är växterna däremot inte så kinkiga med, alla trivs bra med ett PH mellan 5 och 6. Så rhododendronjord eller kalk behövs egentligen inte.

Gödsla? Gör som naturen

Det som gjorde flera av oss odlare brydda var Toms resonemang om att den naturgödsel som vi köper på säck innebär att åkrarna där djurens mat odlas måste konstgödslas. Höns-, ko- och annan djurgödsel räcker inte till både åker och påse. Tom menar också att alla jordbruk och odlingar omöjligt kan ställa om till ekologisk odling. Naturgödseln räcker helt enkelt inte till. Så frågan är vem som ska använda konstgödsel eller mineralgödsel, som Tom föredrar att kalla den?

Toms filosofi går ut på att härma naturen. Använd det som växterna och det hushållet producerar och lämna tillbaka det till din trädgård. Använd guldvatten och näringsrik varmkompost från köksavfallet och trädgårdskompost för att öka mullhalten. Allt organiskt material som trädgården producerar ska tillbaka, så gör de vilda växterna.

Enkel jordanalys

Jorden i våra trädgårdar är nåt helt annat än påsjord, den består inte i huvudsak av torv. Många har mer eller mindre styva lerjordar och andra har sandjord. Tom beskrev hur man själv kan avgöra vilken typ av lerjord man har och hur man kan förbättra den.

En enkel jordanalys är att ta en liten klump av lera och rulla ut den till en smal sträng. Får man en sträng som är ca 3 mm i diameter innan den går sönder har man en lerjord. Lättlera om man kan rulla till 2 mm, mellanlera 1-1,5 mm, styv lera 1 mm och mycket styv lera om strängen kan rullas till mindre än 1 mm. Blanda absolut inte i sand för att förbättra lergjord, då blir den som betong!

Bark och annat organiskt material från komposten är det som behövs för att öka mullhalten och försök inte odla sandälskande växter på en lerjord. Sandjorden har motsatt problem men receptet är detsamma, tillför massor med organiskt material för att öka mullhalten.

Besök i jordfabriken 21/2

Kvällen den 21 februari var både kall och blåsig, men innanför portarna till Rölunda Gårds jordfabrik i Vålberg var det full fart. Flera jobbade extra för att ta emot oss, 16 jordentusiaster från Trägårdssällskapet.

Jan Lundell är produktionschef och berättar utförligt om hur produktionen går till och om de jordar man producerar. Frågorna haglar och Jan som arbetat med jord i 20 år har svar på alla frågor.

Sveriges modernaste jordfabrik

I väl anpassade och nybyggda lokaler producerar jordexperterna på Rölunda 200 000 kubikmeter jord per år. Fabriken i Vålberg är en av tre och Rölundas största med ca 10 anställda. Produktionskedjan är helt sluten och det enda vi ser i fabriken är rör och maskiner som gör alla moment till den färdiga tillplattade jordpåsen klar att lasta. Högsäsongen börjar i mars när 100 lastbilar per dag hämtar jordsäckar.

Recept på jord

Vi som odlar byter gärna recept på gott man kan göra av det odlade. På Rölunda skapar man helt andra recept. Varje påsjord har sitt recept och blandas ”för hand” utomhus av jordarbetare i lasttruckar och grävmaskiner.

Torv är grunden i alla jordar och består av två sorter med olika egenskaper. Den ljusbruna är yngre och skapar luftighet, den svarta är riktigt gammal och mullrik. Den ljusa bryts söder om Kristinehamn och den svarta väster om Vänern. Torven skalas av i tunna lager från mossarna och Rölunda tar 2-3 cm per år.

Kalk tillsätts för att höja PH-värdet i jord som ska användas till annat än surjordsväxter. Sand, grus eller små lecakulor används för att öka jordens dräneringsförmåga och i en del jordar tillsätts lera. All jord får sin speciella dos av närig, antingen NPK (konstgödsel) eller naturgödsel från höns eller ko.

Att blanda rätt är ett hantverk

Torven är ett naturmaterial och kan därför variera. En skicklig jordarbetare kliver därför av sin grävmaskin för att känna om jorden har rätt textur. Mer av någon sort kan behövas. Hanteringen påminner om att baka bröd.

Olika jord i olika påsar

Jan menar att en planteringsjord med lera är en bra bas för all odling och att fördelen med de ekologiska jordarna är att de innehåller ett myller av mikroorganismer och håller näringen längre. Det gör den särskilt lämplig i krukor och balkonglådor.

I sortimentet finns många specialjordar, praktiskt för den som inte vill eller har plats att blanda själv. Förutom jord tillverkas både natur- och konstgödsel och jordförbättringsprodukter som barkmull, biokol, kalk och torv.

Rölunda tar också fram en del av sina jordrecept i samarbete med bl a Änglamark och yrkesodlare. Företag kan även beställa olika typer av anläggningsjord i lösvikt.

Nöjda besökare

Efter två timmar lämnade tolv kvinnor och fyra män jordfabriken med nya kunskaper om hur det går till att göra jord i påse. Tack Rölunda för ett intressant besök!

Jan och Inger i jordfabriken

jordpåsar

 

Soppkväll med frörensning

Den 16 november var det dags för den traditionsenliga säsongsavslutningen och i år kombinerade vi den med en gemensam arbetsinsats för att fylla på sällskapets fröbibliotek. Vi var ett bra gäng, närmare tjugo personer, som på olika sätt såg till att fröerna fick rätt namn på rätt påsar, värmde sopporna (vi hade fyra olika sorter denna gång) och genomförde växtlotteriet. Kvällen avslutades med kaffe och mazarinkaka.

Många kom till Äpplets dag

24 september arrangerade Karlstads Trädgårdssällskap tillsammans med Naturum ”Äpplets dag”. Bland aktiviteterna kunde man bland annat se hur äppelmustning går till, lära sig om pollinerare och avsmaka deras biprodukter, man kunde få sina äpplen sortbestämda av två pomologer på plats, prova på att skära ut fina mönster på äpplen och skjuta prick på äpplet med pil och båge. Föreningen hade ett välbesökt informationsbord om sina aktiviteter. Evenemanget lockade cirka 210 besökare.

Aris himmelska ätbara trädgård

Vi besökte Mimulus gård, där Ari Himmel och hennes man bedriver barnteater och ekologisk grönsaksodling. Vi började med kaffe och bildspel då Ari berättade om gårdens historia och verksamhet. Hon och hennes man är fantastiska ekoodlare, vilket märktes i trädgården.

De startar odlingen i januari, (inga perenner), och skördar hela hösten. De handlar mycket fröer och plantor från Tyskland och odlingarna är mest för eget bruk. Det som blir över skänker de bort.

Efter presentationen gjorde vi en rundvandring i dessa prunkande odlingar av många sorters grönsaker. Imponerande växtlighet, men även en del ogräs på sina ställen. Slutligen bjöd Ari på en mäktig grönsakssoppa med grönsaker från egna odlingar. I samband med soppan tackade vi Ari med en honungsburk från vår käre ordförande.

Vi fick uppleva en fantastisk gård och fantastiska grönsaksodlingar.

Plats: Mimulus gård
Tid: Söndag den 10 september
Antal besökare: 24

Tomatodlaren lockade många

Närmare 30 nyfikna samlades 17 augusti hemma hos Anneli Romany för att höra henne berätta och för att med egna ögon se hennes odlingar. För det är ett imponerande projekt hon driver. Runt 250 tomatplantor fördelade på 80 olika sorter har hon på sin helt ordinära tomt. En del står på friland men stommen utgörs av ett växthus och en odlingstunnel.

Anneli berättade att hennes mål är att vara självförsörjande på tomat året om och att hon därför har lagt upp ett system med tidiga och sena sorter i kombination med rejält med växtbelysning i källaren.

Inte nog med att besökarna fick en masa praktiska råd och tips rörande tomatodling, Anneli bjöd också på en gaspacho gjord på hennes egna tomater.


Anneli fick många frågor av besökarna och en handlade om tips vad man kan göra med sitt tomatöverflöd. Här är hennes recept på ketchup.

Att hitta bra användning på överskottet av alla fantastiska tomater som man inte hunnit äta nyskördade har varit pågående hela vintern. Mycket tomater fick bara åka in i frysen som hela eller klyftade i portionspsåsar, och ganska mycket kokade jag tomatsåsbas på, en hel del blev soltorkade och inlagda, en del syltade och en del kokade till färdiga pasta- och pizzasåser. I dag var det genomgång av frysen för att hinna tömma den innan årets skörd och då blev det dags att koka ketchup.

Recept:
ca 3 kg tomater (jag kokade från hela frysta tomater)
3 msk olivolja
2 gula grovhackade lökar
1/4 färsk hackad fänkål
3 hackade vitlöksklyftor
2 selleristjälkar
2 msk hackad färsk ingefära
Lite hackad chili efter egen smak
0,5 dl färsk basilika
några kvistar oregano
0,5 msk korianderfrön
2 msk nymortlad svartpeppar
2 dl rödvinsvinäger
2 dl råsocker eller farinsocker
0,5 dl ättiskprit (12%)
2-3 tsk salt

Gör så här: Stek lök, vitlök, fänkål, selleri, ingefära mjuka utan att de tar färg. Tillsätt tomaterna och övriga kryddor. Koka ihop i ca 30 min.

Mixa till slät sås. Passera såsen noga genom en passersil, det är perfekt att använda en stadig slickepott för det ganska tidskrävande jobbet.

Häll tillbaka i en ren gryta och koka upp igen. Tillsätt vinäger, ättika och socker.

I detta recept hade jag 3 liter slät sås när jag började reducera. Totalt blev detta ca 13 dl ketchup med ”lagom” konsistens. Smaka av innan koket avslutas. Tänk på att ketchupen är lösare när den är varm, så ta löpande undan en liten mängd och låt den svalna för att kolla konsistensen.

Häll upp på sterila flaskor eller burkar, förvara svalt.

Besök hos stadsodlarna i Viken

Med en god tredjedel av sommaren kvar inleddes höstprogrammet den 31 juni med ett besök hos Vikenodlarna i Stadsträdgården i Karlstad. 15 KTS-medlemmar och ett tiotal stadsodlare träffades vid odlingslådorna och Solveig Lundberg berättade historien om hur anläggningen kom till 2013 och hur den drivs.

För driften är speciell. De sammanlagt 26 lådorna sköts i studiecirkelform av två grupper med åtta personer i varje. Kommunen upplåter lådorna till Studiefrämjandet som arrangerar i studiecirklarna.

Vid besöket visade deltagarna upp sina odlingar och pratade om hur de rent praktiskt sköts och vilka för- och nackdelar det finns att odla i en offentlig miljö.

Träffen avlutades med en fika.

Sommarträff om samarbete

Omkring 25 trädgårdsvänner från Kristinehamn, Hammarö, Lindfors och Karlstad träffades på koloniträdgården på Södra Kroppkärr den 5 juli. Alla hälsades välkomna och vi lärde känna varandra med att börja med picknick, grill och kaffe. Emma berättade om koloniträdgården och dess historia.

Efter detta pratade vi om följande frågor:
• Gemensamma trädgårdsresor
• Gemensamma programpunkter (föreläsningar)
• Information om våra program
• Övriga frågor
• Nästa sommarträff

Vi var överens om att sommarträffen blir en tradition, med roterande värdskap, så nästa sommarträff blir i juli 2018 med Kristinehamns Trädgårdsförening som värd.

Träffen avslutades med en guidad rundvandring i koloniområdet